Bild 3.jpg
 
 

FÖRLOSSNINGSDEPRESSION

 
 

Depression i samband med förlossning och amning, så kallad postnatal depression, drabbar en av tio kvinnor. Depressionen kan uppträda när som helst under det första halvåret efter förlossningen, men även under graviditeten. 

Prata med din barnmorska, BVC-sjuksköterska eller läkare om du misstänker att du drabbats! 

De som drabbas blir bra efter stödsamtal och/eller behandling.

Det som är viktigast för dig, ditt barn och din partner just nu är att du mår bra!

Prata med dina närstående om hur du känner så att du kan få den hjälp du behöver. Se till att få vila ordentligt och sova några timmar i sträck.

Förlossningsdepression kallas en depression som kommer i samband med förlossningen. Det är dock lika vanligt att kvinnor drabbas av depression under graviditeten. En lättare graviditetsdepression går ofta över efter förlossningen. Men risken är stor att den depressiva sinnesstämningen håller i sig även sedan barnet är fött. Det gäller ungefär hälften av dem som drabbas.

Andra liknande tillstånd

 
 

ANDRA LIKNANDE TILLSTÅND

 
 

Depression i samband med förlossning och amning ska inte förväxlas med baby blues som är ett mildare tillstånd med perioder med gråtmildhet kort efter förlossningen. Omkring hälften av alla mammor går igenom detta. Det är helt normalt och varar vanligtvis bara i ett par dagar.

Depression ska heller inte förväxlas med förlossnings- och amningspsykos. Psykos är ett sjukdomstillstånd som är mindre vanligt, mer akut och mer riskabelt än förlossningsdepression. Ungefär en kvinna av tusen drabbas av psykos.

Kvinnor med bipolär sjukdom har en ökad risk att utveckla förlossningspsykos. Men med ett speciellt omhändertagande är risken mycket liten.

Posttraumatisk stress efter förlossning drabbar cirka två procent och är vanligare efter en komplicerad förlossning. Minnena av förlossningen kan vara svåra och påträngande och det medför även en depressiv sinnesstämning.

Symtom vid förlossningsdepression

 

50%

får baby blues

2-7 DAGAR

Baby blues

 

1/1000

drabbas av psykos

2%

drabbas av Posttraumatisk stress

 
 
 

SYMPTOM VID FÖRLOSSNINGSDEPRESSION

 
 

Tecken på depression i samband med förlossning och amning kan vara:

  • att man nästan aldrig känner sig glad

  • överdriven oro för barnet eller för att man ska skada barnet 

  • känslor av att inte klara av situationen

  • irritation och spänning

  • sömnproblem

  • trötthet, svaghet

  • dålig aptit eller tröstätande

  • känslan av att inte vara sig själv

  • känslor av att vara värdelös och av obefogad skuld

  • tankar på döden eller att på att ta sitt liv.

Tidigare depressioner, depression redan under graviditeten, depression i släkten och en dålig relation till partnern eller i familjen är faktorer som klart påverkar. En besvärlig förlossning kan också vara en utlösande faktor.

Det finns ett enkelt frågeformulär som visar om du befinner dig i riskzonen för att drabbas av depression i samband med förlossningen. Du erbjuds att fylla i formuläret när ditt barn är cirka åtta veckor. Formuläret hjälper dig att förklara dina känslor för barnmorskan, BVC-sjuksköterskan och partnern.

Partner kan också drabbas

 
 
 
 

PARTNER KAN OCKSÅ DRABBAS

 
 

Även partnern kan bli deprimerad i samband med att barnet föds. Som nybliven förälder kan man känna ett stort ansvar, både för barnet, mamman, relationen och ekonomin. Stressen och tröttheten kan påverka partnern på samma sätt som mamman.

Tidigare problem kan väckas när du får barn och resultera i en förlossningsdepression.

Risken att båda föräldrarna blir deprimerade ökar om mamman får en förlossningsdepression. Då får partnern ett mycket större ansvar och kan känna sig maktlös.

Förebyggande åtgärder

 
 

Förebyggande åtgärder

Det finns några enkla saker du kan göra för att förebygga förlossningsdepression. Detsamma gäller om du drabbats och vill må bättre:

  • Ät ordentligt och se till att få i dig rätt saker. Det gäller särskilt om du ammar.

  • Vänta med eventuell viktminskning, det hinner du med senare.

  • Se till att få avlastning så att du kan sova. Mat och sömn är A och O.

  • Ta en nypa frisk luft varje dag.

  • Prata med människor som du har förtroende för. Du kanske behöver prata igenom förlossningen några gånger både med din partner och med vänner.

  • Fundera på om du har för höga krav på dig själv både vad det gäller föräldraskapet men även skötseln av hemmet.

  • Om du tidigare har varit deprimerad vid något tillfälle i livet, försök planera för extra mycket lugn och ro vid tiden för barnets födelse. Det är viktigt att du tänker på dig själv; vänner och bekanta får vänta med besök.

  • Om du är orolig, be MVC eller BVC att du får komma på fler besök.

  • Byt BVC-sjuksköterska om du inte har förtroende för den du har. Det är bättre för alla parter.

  • Kanske du behöver komma tillbaka till förlossningsavdelningen och prata igenom förlossningen med den personal som var med.

  • För dig som partner gäller i princip samma råd.

Behandlingsmöjligheter

Behandlingsmöjligheter

Det finns flera olika behandlingsmöjligheter:

  • socialt stöd, dvs hjälp med praktiska ting så att du hinner vila och sova!

  • stödsamtal eller psykoterapi

  • antidepressiva läkemedel

  • olika kombinationer av ovan nämnda metoder.

Om du känner igen dig i beskrivningen av depression i samband med förlossningen eller drabbats av depression under graviditeten, prata med din barnmorska, BVC-sjuksköterska eller läkare.

Din barnmorska och BVC-sjuksköterska har kunskap om den här typen av problem. De kan i första hand erbjuda dig stödsamtal. Om inte det hjälper kan du få annan hjälp.

Om du ammar och din läkare förskriver läkemedel mot depression åt dig bör ni diskutera hur du ska göra med amningen. Vissa antidepressiva läkemedel går i olika grad över i modersmjölken. Men det går ofta bra att amma när man behandlas med de vanligare antidepressiva läkemedlen.

I vissa fall både kan och bör man behandla med antidepressiv medicin under såväl graviditeten som amningstiden.

Om du mår dåligt

 Om du mår dåligt.

Om du deprimerad eller mår dåligt kan du kanske behöva stöd från vården. Om du inte redan har en vårdkontakt kan du ringa 1177 för rådgivning eller kontakta din vårdcentral. 

Vid akuta problem bör du kontakta din närmaste akutmottagning, som är öppen dygnet runt för telefonsamtal och besök. Du kan också ringa akutnumret 112.

Om du är medverkande i PACT studien och vill att vi kontaktar dig så kan du mejla oss på pact@kbh.uu.se